Livet som Förskolelärare i Göteborg.

Ojoj, va jobbigt de blev nu. Läste precis systers blogg. Det fick mig att inse att jag inte har förståt att min farfar inte finns längre. Självklart kom tårarna igår vid ett flertal till fällen men på något sätt tvinga jag bort de. Även i morse kom dem till mig när jag prata med pappa och han fråga vad farfar menade med att jag skulle ha kortet på buster och den lila bibeln. Det var vad farfar hade skrivit i ett brev för ca 10 år sedan. Jag minns de som igår när jag satt hemma hos farfar i kvarnskogen va kan jag ha varit 7-8 år Då sa jag att farfar när du dör vill jag ha denna bibeln och detta kortet på din hund buster! Fråga mig inte varför jag ville ha en bibel men, det står till och med mitt namn i den redan för de skrev han upp direkt jag sa att den vill jag ha. Och den ska jag ha ihop med buster kortet!!

Åh jag skulle kunna sitta här i flera timmar och skriva om alla mina/våra minnen ihop. Jag kommer ihåg allt och kommer alltid att göra för som sagt farfar var min bästa vänn!
För att citera min syster "Jag älskar honom för hans relation med min syster, om han har betytt mycket för mig har han gjort det än mer för henne. De var ett eget litet "gäng" som alltid hängde, busade, spelade kort och hade roligt ihop. När jag gick till gammelfarmor efter skolan gick hon till farfar."
Hur rörd blev jag inte när jag läste detta då? Då kanske ni som inte vet hur min relation med min farfar var förstå en hel del genom att läsa de!

Vi hade en gång i tiden en katt som hette Mimmi, som min farfar älskade. Han passade alltid henne när vi var på semester osv. Hon kom alltid springandes när farfar kom gående i backen upp till vårt hus. Kom alltid hem till oss vid 16.15 när pappa kom hem från jobbet då var de kaffe och fika dags för alltid hade han med sig 2 för 20 från handlarn.
hur många fiskar har vi inte fått upp ihop, känns som de var igår jag, farfar och Callo var och fiskade brevid boul planen och callo rammla i vattnet med sin lilaguldiga ryggsäck. Eller att man åkte bil och farfar alltid sa "ta på dig selet nu, har du på dig selet" Han hjälpte mig och pappa att bygga min alldeles egna lådbil, som blev den snyggaste och coolaste i långed. :) Han lärde mig spela en hel del olika kort spel tyvärr fick jag aldrig chansen att lära mig "fusk" blanda ;)
Så många nätter man sovit hos farfar och man fick gå upp och hålla för näsan på han då han snarka så man höll på att flyga bort även om man låg i en säng några meter brevid. ;) Och hur många timmar har jag inte spenderat med farfar uppe på ekhagsvallen för att ta inträder, varje match var jag där med han och satt brevid, de bästa med det var ju att jag fick en dricka och en korv med bröd. ;)  Ja som ni förstår kan denna listan bli väldigt väldigt lång. Det beror på att jag har umgåtts så mycket med min farfar.

Säger även här samma sak som syster, hur i hela friden ska jag klara av begravningen! Om de är jobbigt nu och jag knappt har förståt de så lär jag ju säkerligen verkligrn förstå de då! Jag får helt enkelt ta med mig den största toarullen med papper som finns!

Tro nu inte att jag var tvunegn att skriva sä här bara för att min syster gjorde de. Utan de var för att jag först nu insett vad som hänt och kände att jag var tvungen att skriva av mig lite!

Ska försöka mig på att sova nu, då det faktiskt är en dag i morgon också!!

Vila i frid farfar du var och kommer alltid vara älskad av mig!!